Mindre än ett dygn efter premiären var det dags igen. Vi tog emot Bajen hemma i ottan med skräckblandad förtjusning. Vad skulle de ställa upp med för lag? Skulle trötta ben orka 60 minuter till? Överkörning eller kamp?
Utvecklingsserien är en ny upplevelse för oss, och det känns spännande eftersom vi kan få möta lag från ettan till fyran. Därmed blir det inte nödvändigtvis "sämre" matcher i u-serien. Hammarby, normalt i div 1, matchade exempelvis gamla elitspelare mot oss. Om vi haft respekt för motståndarna på förhand så visade snabbt verkligheten att vi kunde se Bajen som vilken motståndare som helst.
De rullade boll och var effektiva i vår zon, men tappade också boll på mittplan vid flera tillfällen och stod för många slag. Vi vann många närkamper bara genom att kliva in med kroppen först. Halvvägs in i första perioden resulterar en brytning på vår planhalva i att Bajen lämnar öppen gata mitt på plan. Mathilda sätter full fart och kan nästan på egen hand (fin pass från Chris, icke att förglömma) sätta bollen bakom Bajens keeper. 1-0! Mot Bajen?!
Vi lyckas tidigt med 2-2-1-spelet i anfall, där vi värderar chanserna till att pressa respektive backa hem på ett bra sätt. Vi slarvar dock i våra positioner bitvis och är för snälla i egen zon. Ett mindre lyckat byte skapar utrymme åt motståndarna som kan kvittera till 1-1.
Andra perioden har vi en rejäl svacka samtidigt som Bajen har mycket tur. Bollarna slinker in både till höger och vänster om Charlotte utan att vi riktigt hänger med. Lagdelarna hamnar för långt i från varandra, vi tappar markeringar och bjuder in Bajen till dans i målgården. Plötsligt står det 1-5. Vad hände?
Vi håller huvudet högt och tänker 0-0 när vi går in i tredje perioden. Trots att flera av oss redan har en match i kroppen så verkar alla ben orka, och vi blir stärkta i att vi i spelet på plan lyckas bättre och bättre. Vi bryter deras anfall och kan kontra och presenterar anfall efter anfall. Karros line (som låter lite som chorus line när man säger det snabbt: Lövets refräng? :)) gör två snabba mål enligt skolboken, först genom Karro och sedan Mathilda. Vi har fler fina chanser, men Bajen var strået vassare och får sista ordet. Första u-matchen slutar med förlust för vår del, 3-6.
Dagens glimmer: Charlotte - lugn som en filbunke i alla situationer. Ren otur att några turmål slinker in. Mathilda - tvåmålskytt och något av en mästare på att ta sig förbi längs med sargerna. Karro - hade hur mycket energi som helst trots gårdagen, och fint samspel med Mathilda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar