Det brukar heta att en innebandymatch pågår i 60 minuter. Det är visst därför man ska jaga den där lilla bollen med hål i - i just 60 minuter. I söndags vaknade vi till med 40 minuter kvar. Och det var lite för sent för att vinna matchen.
Istället börjar vi med att spela boxplay och skaffar oss en underläge med både 0-1 och 0-2. Älvsjö är pigga och lyckas gång på gång bli fria i mitten. Försvarsspelet, som varit vår paradgren under en period nu, glider oss ur händerna. Med en kvart spelad får Älvsjö göra 0-3 och matchen ser ut att bli en äkta utskåpning. Men riktigt så enkelt ville vi inte ha det. Några snabba passningar mellan mig, Lena och Linda och fem sekunder senare reducerar vi! Någonstans lyckas vi också med konststycket att släppa in ett försmädligt självmål. Vi har en del att jobba på.
I andra perioden är det ett annat Lövet som kliver in. Vi går back to basic, skiter i 2-2-1 uppställningen och spelar med klassiska centrar istället. Det ger resultat. Andra perioden är betydligt jämnare och vi lyckas spela oss in i matchen. Alexandra, som gör sin första match, nätar efter 15.43 efter pass från Linda, och bjuder på en härlig hopp-show som målgest. Vi går till pausvila med 2-5 på tavlan, men med en betydligt skönare känsla.
Tredje perioden är en nervpärs som blir riktigt spännande under de sista minuterna. Jag lägger bollen bakom Älvsjös målvakt efter fin passning från Lenas lår. Bara minuterna efter gör Alexandra sitt andra mål och Älvsjö är rejält stressade. Det står 4-5 med tre minuter kvar. När alla timeouter är användna, försöker vi oss på helplanspress och tar ut Frida ur målet. Hade vi fått ett par minuter till hade vi lyckats kvittera till 5-5, det är jag säker på. Istället blev det en snöplig förlust (igen).
Vi ska ta med oss att vi faktiskt rycker upp oss och ändrar matchbilden betydligt genom att hämta upp ett tremålsunderläge. Vi vinner tredje perioden med 2-0 och gör några riktigt snygga mål. Till vårt försvar har vi nya formationer med nya spelare. Ge oss några veckor till och vi har revansch att utkräva!
Dagens berömregn går över hela laget – och såklart bänken, coacherna, seket och publiken (dvs pojklagsföräldrarna som var orsaken bakom säsongens högsta hemmapubliksiffra…).
Frida – du fortsätter med TV-räddningarna, många bollar ser helt omöjliga ut, men ändå lyckas du!
Hanna – well, jag gjorde mål, och det var riktigt skönt. Flåset tillhörde dock nån pensionär...
Alexandra – debut och tvåmålsskytt! Hello succé! Riktigt bra jagat, du blir farlig framöver.
Mathilda – tog sig förbi motståndarna på kanten gång på gång, offensiv och grymt snabb.
Mia – även solen har sina fläckar, men du la det bakom dig och jobbade otroligt bra i försvaret.
Millan – välkommen tillbaka! Härligt att se att du går fram och tar skott, livsfarligt bra.
Linda – matchens lirare, enligt undertecknad! Sicket tempo och driv, du nockade motståndarna.
Chris – stenhård vid sargen, som alltid. Skötte snacket riktigt bra och gick fram vid läge.
Helene – även här premiär, och den ska du vara riktigt nöjd med! Bra fart framåt.
Kattis – du skötte dig utmärkt som back, har man rutin och spelsinne kan man spela överallt.
Lena – återigen en kanonmatch, du ligger rätt och både spelfördelar och tar egna avslut.
tisdag 26 november 2013
lördag 23 november 2013
Lövet IBF- Huddinge IK IBF, 0-4
Säg "Huddinge IK" och vilket Löv som helst kommer bli förbannat. Och upprört. Och jäkligt besviket. För att det finns lag på vår nivå, damer division 3, som beter sig på det sättet på plan är bara sorgligt. Men först till matchen – så som vi helst minns den.
Huddinge än ett ungt, piggt lag med mycket fart. Känns det igen? Vi har flera unga lag i serien denna säsong. Vi öppnar ändå stabilt och känner ganska snart att motståndarna inte alls är lika spelskickliga som vi väntat oss. Därför tar vi, trots tunn avbytarbänk denna söndag, flera initiativ och lyckas bryta deras spel ett flertal gånger redan i matchinledningen. Motståndarna är ojämna; några individer är rysligt bra med bollen medan andra tappar den gång på gång. Första perioden kretsar kring två jämnstarka lag som har chanser åt bägge hållen. Vi går till pausvila med en bra känsla och 0-0 i bagaget.
I andra perioden lägger Huddinge i en högre växel, men vi hänger med bra. Efter sex minuter får vi chansen att spela powerplay – en chans som sedan återkommer FYRA gånger innan domarna blåser av matchen. Vi har bra rull och bra chanser, men är lite för snälla framför mål. Istället kan motståndarna ta ledningen när halva matchen är spelad. Bara ett par minuter senare ökar Huddinge på till 2-0, men vi jagar på bra och är med i matchen. Vi gör en riktigt bra avslutning på perioden, men ligger under inför sista perioden.
Så långt är det en trevlig och jämn innebandymatch, även om tonåringarna i motståndarlaget gärna slänger sig med tokroliga, pubertala kommentarer som "SKOJAR DU ELLER?!" i falsett, ungefär vid varje domslut.
Med tio minuter kvar av matchen börjar kaoset. Intensiteten trappas upp, och gliringarna blir fulare och mer högljudda för varje spelad minut. Huddinge åker på en utvisning, men lyckas sedan utöka ledningen till 3-0. Sedan går det utför. Kattis ramlar på sargen vid en närkamp och stöter i revbenen så hårt att vi misstänker att något är brutet. Istället för att kolla hur det går med henne skrattar motståndarna. Huddinges spelare, ledare och föräldrar vid sidan av medverkar alla till en hätsk stämning, way far från fairplay. Det knuffas, skriks och hetsas hej vilt. Vi har lyckligtvis domarna med oss, som gör en heroisk insats. All heder till dem som vågar säga stopp och placera inte bara en, två, utan tre Huddingespelare i utvisningsbåset – alla inom en minut och tjugo sekunder.
På grund av snack och fult spel får vi alltså chansen att spela i rejält överläge, men lyckas ändå inte göra mål. Huddinge kan istället sätta 4-0 och går till historieböckerna som ett av de fulaste lag jag mött. Resultatet spelar ingen som helst roll denna gång. Deras beteende var rakt igenom pinsamt. Vi ska ta med oss att vi stod upp och fortsatte spela och inte lurades in i diskussionerna. Men vi har också en hemläxa: vid spel fem mot tre och fem mot två SKA man göra mål, något vi inte lyckas med.
Lång historia kort. Nu går vi vidare och hoppas att det dröjer lääänge till vi möter Huddinge igen. Matchens glimmer vill jag strössla över Kattis denna gång, som tar ansvar som lagkapten att både föra en dialog med domarna och våga påtala spelarnas beteende för Huddinges ledare (vilket ledde till att en av ledarna bad om ursäkt). Stort tack också till Millan, som rycker in när vi är tunt om spelare. Hoppas vi får se dig oftare framöver!
Huddinge än ett ungt, piggt lag med mycket fart. Känns det igen? Vi har flera unga lag i serien denna säsong. Vi öppnar ändå stabilt och känner ganska snart att motståndarna inte alls är lika spelskickliga som vi väntat oss. Därför tar vi, trots tunn avbytarbänk denna söndag, flera initiativ och lyckas bryta deras spel ett flertal gånger redan i matchinledningen. Motståndarna är ojämna; några individer är rysligt bra med bollen medan andra tappar den gång på gång. Första perioden kretsar kring två jämnstarka lag som har chanser åt bägge hållen. Vi går till pausvila med en bra känsla och 0-0 i bagaget.
I andra perioden lägger Huddinge i en högre växel, men vi hänger med bra. Efter sex minuter får vi chansen att spela powerplay – en chans som sedan återkommer FYRA gånger innan domarna blåser av matchen. Vi har bra rull och bra chanser, men är lite för snälla framför mål. Istället kan motståndarna ta ledningen när halva matchen är spelad. Bara ett par minuter senare ökar Huddinge på till 2-0, men vi jagar på bra och är med i matchen. Vi gör en riktigt bra avslutning på perioden, men ligger under inför sista perioden.
Så långt är det en trevlig och jämn innebandymatch, även om tonåringarna i motståndarlaget gärna slänger sig med tokroliga, pubertala kommentarer som "SKOJAR DU ELLER?!" i falsett, ungefär vid varje domslut.
Med tio minuter kvar av matchen börjar kaoset. Intensiteten trappas upp, och gliringarna blir fulare och mer högljudda för varje spelad minut. Huddinge åker på en utvisning, men lyckas sedan utöka ledningen till 3-0. Sedan går det utför. Kattis ramlar på sargen vid en närkamp och stöter i revbenen så hårt att vi misstänker att något är brutet. Istället för att kolla hur det går med henne skrattar motståndarna. Huddinges spelare, ledare och föräldrar vid sidan av medverkar alla till en hätsk stämning, way far från fairplay. Det knuffas, skriks och hetsas hej vilt. Vi har lyckligtvis domarna med oss, som gör en heroisk insats. All heder till dem som vågar säga stopp och placera inte bara en, två, utan tre Huddingespelare i utvisningsbåset – alla inom en minut och tjugo sekunder.
På grund av snack och fult spel får vi alltså chansen att spela i rejält överläge, men lyckas ändå inte göra mål. Huddinge kan istället sätta 4-0 och går till historieböckerna som ett av de fulaste lag jag mött. Resultatet spelar ingen som helst roll denna gång. Deras beteende var rakt igenom pinsamt. Vi ska ta med oss att vi stod upp och fortsatte spela och inte lurades in i diskussionerna. Men vi har också en hemläxa: vid spel fem mot tre och fem mot två SKA man göra mål, något vi inte lyckas med.
Lång historia kort. Nu går vi vidare och hoppas att det dröjer lääänge till vi möter Huddinge igen. Matchens glimmer vill jag strössla över Kattis denna gång, som tar ansvar som lagkapten att både föra en dialog med domarna och våga påtala spelarnas beteende för Huddinges ledare (vilket ledde till att en av ledarna bad om ursäkt). Stort tack också till Millan, som rycker in när vi är tunt om spelare. Hoppas vi får se dig oftare framöver!
söndag 3 november 2013
Matchrapport AIK-Lövet, 11-2
Idag hade vi full uppställning i publiken! Även på bänken fick vi till sist fullt lag, 10+målis. Detta efter en förstärkning av Jessica och AK! Det kändes skönt.
Matchen inleddes kanske lite svajigt och AIK lyckades peta in två mål i första period. Det blev betydligt många fler mål i de kommande perioderna och när det rullar in kan det vara svårt att hålla modet uppe men det gjorde tjejerna idag! Från publikens håll kunde man se att det inte var någon som gav upp, ingen kastade in handduken och som jag har förstått i efterhand var det inte heller några tappade sugar i båset ;)
Vi lyckas att peta in två baljor. Ett från Kattis på pass från Linda i power play och ett vackert skott från Jessicas klubba, från halva plan, rätt upp i högra krysset på en pass från Chris!
Genomgående för hela matchen är en underbar inställning, en kämparglöd och ett lagarbete. Tacka fan för att det blir misstag och att man tappar markeringarna när bollen emellanåt studsar som en flipperkula mellan de svartgula spelarna.
Vid förluster kan det vara svårt att hitta glimmer men inte idag! Det finns hur mycket som helst ;) Här kommer en del:
Frida – idag fick du kämpa! Och det gjorde du med bravur! Du låg som ett streck mellan stolparna, underbart!
Chris – underbart att se! Sån kämparglöd! Och vilken blick när du gav dig fan på att hinna först till bollen, vilket du många gånger gjorde!! Skitbra!
AK - helt fantastiskt vad duktig du är! Den tekniken borde vi andra försöka efterapa. Ett lugn och så många bra passningar. Super!
Christine – kanon! Många bra passningar och en härlig inställning. Sååå tråkigt att du gick sönder... Förstår att du måste vila nu men jag kommer inte ge upp hoppet om att se dig på plan igen!
Jessica – TACK för hjälpen! Tack för ett lugn på backen, tack för ett vackert mål och tack för din rutin som verkligen kom till sin rätt idag med din härliga speluppfattning.
Mathilda – oj vad du kämpade! Du kommer mer och mer till din rätt och blir mer och mer delaktig i spelet. Så himla roligt att se! Idag låg du rätt i positionen och gjorde ett superbra jobb!! Härligt!
Kattis – du gör ett riktigt bra jobb som kapten! Det såg vi redan på uppvärmningen. Det känns fantastiskt att ha en sån ledare i laget. På plan gör du så mycket bra saker, många lugna passar hem och även en och annan spännande passning/dribbling framför mål ;) Toppen!!
Linda – shit pommes frites vilken insats. Som du springer, vilka otroliga löpningar hem, så många inspel framför mål, så många fina dragningar! Jag satt och höll tummarna för att du skulle näta, det hade du varit värd, kul att du gjorde en assist! Såå bra insats!!
Veronica – herregud vi har en ny Duracellkanin! Slutar aldrig springa. Inte heller slutar du när sargen kommer. Få går in med sån kraft och beslutsamhet. Inte konstigt att du gör illa dig. Det var verkligen underbart att se din inställning idag!!
Madde – Du hade ingen lätt uppgift idag. Så fort du fick bollen i mitten hade du tre svartgula spelare på dig. Men du gjorde vad du kunde och det gjorde du bra! Superbra att du fick till så många avslut.
Lena – kul att se dig på plan igen! Riktigt bra jobbat idag. Jag såg många bra löpningar och många passningar från din klubba! Du har en bra speluppfattning och en kämpar till sista minut – så härligt!
Dala - jag satt långt ifrån idag men är säker på att du Monc och Therese gjorde vad ni kunde för att bidra till en god stämning och att det blev så bra som det blev!
Sammanfattningsvis var ni grymma! Och ni kämpade som ett lag! Som Dala skrev på Facebook, ”vi föll med flaggan i topp” så jag hoppas att ingen deppar över det här!
Matchen inleddes kanske lite svajigt och AIK lyckades peta in två mål i första period. Det blev betydligt många fler mål i de kommande perioderna och när det rullar in kan det vara svårt att hålla modet uppe men det gjorde tjejerna idag! Från publikens håll kunde man se att det inte var någon som gav upp, ingen kastade in handduken och som jag har förstått i efterhand var det inte heller några tappade sugar i båset ;)
Vi lyckas att peta in två baljor. Ett från Kattis på pass från Linda i power play och ett vackert skott från Jessicas klubba, från halva plan, rätt upp i högra krysset på en pass från Chris!
Genomgående för hela matchen är en underbar inställning, en kämparglöd och ett lagarbete. Tacka fan för att det blir misstag och att man tappar markeringarna när bollen emellanåt studsar som en flipperkula mellan de svartgula spelarna.
Vid förluster kan det vara svårt att hitta glimmer men inte idag! Det finns hur mycket som helst ;) Här kommer en del:
Frida – idag fick du kämpa! Och det gjorde du med bravur! Du låg som ett streck mellan stolparna, underbart!
Chris – underbart att se! Sån kämparglöd! Och vilken blick när du gav dig fan på att hinna först till bollen, vilket du många gånger gjorde!! Skitbra!
AK - helt fantastiskt vad duktig du är! Den tekniken borde vi andra försöka efterapa. Ett lugn och så många bra passningar. Super!
Christine – kanon! Många bra passningar och en härlig inställning. Sååå tråkigt att du gick sönder... Förstår att du måste vila nu men jag kommer inte ge upp hoppet om att se dig på plan igen!
Jessica – TACK för hjälpen! Tack för ett lugn på backen, tack för ett vackert mål och tack för din rutin som verkligen kom till sin rätt idag med din härliga speluppfattning.
Mathilda – oj vad du kämpade! Du kommer mer och mer till din rätt och blir mer och mer delaktig i spelet. Så himla roligt att se! Idag låg du rätt i positionen och gjorde ett superbra jobb!! Härligt!
Kattis – du gör ett riktigt bra jobb som kapten! Det såg vi redan på uppvärmningen. Det känns fantastiskt att ha en sån ledare i laget. På plan gör du så mycket bra saker, många lugna passar hem och även en och annan spännande passning/dribbling framför mål ;) Toppen!!
Linda – shit pommes frites vilken insats. Som du springer, vilka otroliga löpningar hem, så många inspel framför mål, så många fina dragningar! Jag satt och höll tummarna för att du skulle näta, det hade du varit värd, kul att du gjorde en assist! Såå bra insats!!
Veronica – herregud vi har en ny Duracellkanin! Slutar aldrig springa. Inte heller slutar du när sargen kommer. Få går in med sån kraft och beslutsamhet. Inte konstigt att du gör illa dig. Det var verkligen underbart att se din inställning idag!!
Madde – Du hade ingen lätt uppgift idag. Så fort du fick bollen i mitten hade du tre svartgula spelare på dig. Men du gjorde vad du kunde och det gjorde du bra! Superbra att du fick till så många avslut.
Lena – kul att se dig på plan igen! Riktigt bra jobbat idag. Jag såg många bra löpningar och många passningar från din klubba! Du har en bra speluppfattning och en kämpar till sista minut – så härligt!
Dala - jag satt långt ifrån idag men är säker på att du Monc och Therese gjorde vad ni kunde för att bidra till en god stämning och att det blev så bra som det blev!
Sammanfattningsvis var ni grymma! Och ni kämpade som ett lag! Som Dala skrev på Facebook, ”vi föll med flaggan i topp” så jag hoppas att ingen deppar över det här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)