Kvalet: matchrapport Lövet IBF- Tumba, 2-3.
Kvalets sista match var betydelselös eftersom båda lagen var klara för spel i div 3 nästa säsong. Vad som stod på spel var istället prestige – vem skulle vinna kvalet? Säsongens sista 60 minuter sammanfattar hela Lövets säsong 2013/2014 ganska bra: Lite upp och ner och mycket krigande.
Stämningen är på topp före matchen och Dala har kavaj och röd slips dagen till ära. Kanske la vi lite för mycket fokus på slipsen inledningsvis, för vi börjar matchen avvaktande. Det straffar sig direkt i form av att bollen studsar på en röd spelare och in bakom Frida i mål. Matchen är bara en minut gammal och Tumba skaffar sig ett övertag direkt.
Det är ett blekt Lövet som har svårt att hitta markeringar och följa sina spelare, samtidigt som Tumba ställer om snabbt och skapar rörelse i offensiv zon. Tumba kan öka på sin ledning till 0-2 med dryga 6 minuter spelade. I slutet av första perioden kan vi jobba oss in i matchen och hitta tillbaka till vårt spel tack vare två powerplay. Dagens eminenta domarpar tar helt rätt beslut och motiverar alltid sina domslut – treans klart bästa domare, som dessutom har humor (och en viss förkärlek för choklad, visar det sig). Tumba stressar dock högt upp i banan samtidigt som vi har svårt att hitta instick i mitten. Vi går till första pausvilan i underläge.
I andra perioden visar vi en betydligt bättre inställning och vilja, och vi kan överta spelet genom snabba kontringar från mittplan. Tumbas försvar vacklar, och halvvägs in i perioden kan vi äntligen reducera till 1-2 tack vare Lindas mål efter fin passning från Mia. Sååå välbehövligt och viktigt!
Vi får en strulig start på tredje perioden efter ännu ett baklängesmål, 1-3, och uppförsbacken är tung. Sista tio minuterna är det dock inget snack om vem som är det bättre laget. Vi äger perioden bitvis och pressar tillbaka Tumba ordentligt. Jag lägger en smörpassing från min vänsterkant och Karro kan resolut sätta 2-3. Såja! Vi fortsätter att sätta hög press och kvitteringsmålet är bara ett par centimeter bort. Tumba tar time-out och lyckas samla ihop sig litegrann. Vi åker på en sista snöplig utvisning och får avsluta perioden och säsongen med en tjej mindre. Matchen slutar lite bittert 2-3.
Det känns lite tråkigt att ett taktiskt bra genomfört kval slutar med förlust, men det viktiga är ändå att vi har lyckats hålla oss kvar. Nu har vi alla möjligheter för att bygga upp laget inför nästa säsong. Här finns erfarenhet, styrka, kreativitet, laganda, individuella prestationer och otroligt mycket innebandyglädje. Det tar vi med oss till säsongen 2014/2015! På återseende! All in!
måndag 14 april 2014
fredag 11 april 2014
Bilder: Lövet IBF 2013/2014
I väntan på säsongens sista match kommer här lite bilder från mötet med Älvsjö AIK som slutade 4-4.
Lagbild säsongen 2013/2014. Övre raden från vänster: Katarina "Kattis Nordling, Chris Löfstrand, Madelene "Madde" Söderberg, Linda Rudén, Karolina "Karro" Sandin, Mia Lafrenz, Christine Haeberlein. Nedre raden från vänster: Coach Lars "Dala" Dahlström, Monica "Monc" Ericson, Jenni Bengtsson, målvakt Frida Schubert, Mathilda Drake, Hanna Österberg och coach Anna-Karin "AK" Brorsson. Saknas på bilen/ ur spel: Helene Hollingworth, Lena Kling, Millan Bodin, Veronica Lindskog, Elina Karlsson, Lina "Roffe" Bergman, Jenny Seth, Frida Rogberg.
 |
| Super-Frida i målet under uppvärmningen. |
 |
| Mathilda värmer upp Frida. |
 |
| Chris värmer upp Frida. |
 |
| Mia i en duell med Älvsjös #7 i vårt försvar. |
 |
| Mathilda i kontringsmöjlighet. |
 |
| Frida tar en straff! |
 |
| Monc i ett inspel framför Älvsjös mål. Hittar hon Mathilda? |
Foto samtliga bilder: Viktor Lindevall. Fråga alltid Lövet om lov om du vill låna våra bilder till ett annat sammanhang.
måndag 7 april 2014
Klara för div 3 även nästa säsong!
Kvalet: Matchrapport Lövet IBF- Sundbyberg, 1-1.
Det satt långt inne. Avgörandet som skulle säkra vårt kontrakt till spel i divison tre. Vi hade allt att vinna medan motståndarna spelade med kniven mot strupen. Och som vanligt såg det länge ut att kunna gå precis hur som helst.
Duggregnet och betongen tog emot oss, 14 taggade spelare och två coacher, i Hallonbergen. Vi skulle göra slut på velandet och avgöra kvalet. Benen kändes pigga, men jag hade ändå en malande slinga i huvudet från Oskar Linnros låt "Ack, Sundbyberg": ...Sumpan, sedan dör man.
Vi lärde oss nåt av matchen mot Tumba dagen innan och började med ett högre tryck. Vi rullar på tre forwardslinor och två backpar och kan således hålla ett högt tempo. Sundbyberg öppnar också med snabba fötter och flera rörliga spelare i vår försvarszon. Domarna tar flera aktiva, men rättvisa, beslut tidigt. Alla är på tårna.
Första noteringen i protokollet kommer efter ett frislag från Sumpan där Linda står lite för nära och blir utvisad. Vi har lärt oss deras sätt att spela powerplay och har betydligt bättre kontroll än i senaste mötet. Försvaret är intakt och stabilt. När vi vinner boll i egen zon lyckas vi med flera fina kontringar där bland andra Linda, Monc och Mathilda står för väggspel à la snyggaste skolexemplet. Sumpan är uppspelade på läktaren. Ändå blir första perioden mållös, 0-0.
I andra perioden slarvar vi bitvis och Frida får showa med några riktiga TV-räddningar – igen. Men med svett och hårt slit jobbar vi oss allt närmare ett ledningsmål. Det känns som att vi är det mer tekniska laget, och vi får ofta med oss bollen från mittplan. Problemet uppstår när vi närmar oss deras mål, där vi gärna gör försök utifrån, men inte kommer tillräckligt nära. Istället är det Sumpan som efter en situation nere i ett hörn lyckas komma runt och placera en boll mellan vår högra stolpe och Fridas ben. 0-1. Ridå.
Vi kör på och det känns som att vi ska utjämna vilken minut som helst. Vi får spela powerplay och får några riktigt farliga inspel på mål. Backarna är aktiva och tar flera skott utifrån, Millan är nära flera gånger. Vi behåller tålamodet och lugnet, men går till pausvila i underläge.
I tredje perioden får vi ett frislag, där forwards täcker målvakt och Millans skott sätter sig i nätet bakom målvakten. Såja! 1-1! Tålamod och rutin lönar sig. Sista kvarten är galet jämn, och chanserna fördelar sig åt båda hållen. Sumpan är fortfarande tuffa i närkamperna, men har skalat av det fula spelet och visar upp en betydligt schysstare innebandy. Vi går ner på folk för att både säkra hemåt och kanske spika igen den här envisa kvalkistan en gång för alla.
Båda lagen tar time out och upplösningen är såklart en nagelbitare. Men 1-1 står sig perioden ut, och det något blygsamma resultatet räcker för att vi ska hålla oss kvar. Sumpan kan inte hämta in avståndet upp till oss, oavsett hur det går i vår sista match mot Tumba. Vi är kvar i trean!!
I omklädningsrummet kom vi överens om att inte hamna i kval nästa år – då ska "nya" Lövet avancera betydligt högre i tabellen. Var med oss då. All in!
Det satt långt inne. Avgörandet som skulle säkra vårt kontrakt till spel i divison tre. Vi hade allt att vinna medan motståndarna spelade med kniven mot strupen. Och som vanligt såg det länge ut att kunna gå precis hur som helst.
Duggregnet och betongen tog emot oss, 14 taggade spelare och två coacher, i Hallonbergen. Vi skulle göra slut på velandet och avgöra kvalet. Benen kändes pigga, men jag hade ändå en malande slinga i huvudet från Oskar Linnros låt "Ack, Sundbyberg": ...Sumpan, sedan dör man.
Vi lärde oss nåt av matchen mot Tumba dagen innan och började med ett högre tryck. Vi rullar på tre forwardslinor och två backpar och kan således hålla ett högt tempo. Sundbyberg öppnar också med snabba fötter och flera rörliga spelare i vår försvarszon. Domarna tar flera aktiva, men rättvisa, beslut tidigt. Alla är på tårna.
Första noteringen i protokollet kommer efter ett frislag från Sumpan där Linda står lite för nära och blir utvisad. Vi har lärt oss deras sätt att spela powerplay och har betydligt bättre kontroll än i senaste mötet. Försvaret är intakt och stabilt. När vi vinner boll i egen zon lyckas vi med flera fina kontringar där bland andra Linda, Monc och Mathilda står för väggspel à la snyggaste skolexemplet. Sumpan är uppspelade på läktaren. Ändå blir första perioden mållös, 0-0.
I andra perioden slarvar vi bitvis och Frida får showa med några riktiga TV-räddningar – igen. Men med svett och hårt slit jobbar vi oss allt närmare ett ledningsmål. Det känns som att vi är det mer tekniska laget, och vi får ofta med oss bollen från mittplan. Problemet uppstår när vi närmar oss deras mål, där vi gärna gör försök utifrån, men inte kommer tillräckligt nära. Istället är det Sumpan som efter en situation nere i ett hörn lyckas komma runt och placera en boll mellan vår högra stolpe och Fridas ben. 0-1. Ridå.
Vi kör på och det känns som att vi ska utjämna vilken minut som helst. Vi får spela powerplay och får några riktigt farliga inspel på mål. Backarna är aktiva och tar flera skott utifrån, Millan är nära flera gånger. Vi behåller tålamodet och lugnet, men går till pausvila i underläge.
I tredje perioden får vi ett frislag, där forwards täcker målvakt och Millans skott sätter sig i nätet bakom målvakten. Såja! 1-1! Tålamod och rutin lönar sig. Sista kvarten är galet jämn, och chanserna fördelar sig åt båda hållen. Sumpan är fortfarande tuffa i närkamperna, men har skalat av det fula spelet och visar upp en betydligt schysstare innebandy. Vi går ner på folk för att både säkra hemåt och kanske spika igen den här envisa kvalkistan en gång för alla.
Båda lagen tar time out och upplösningen är såklart en nagelbitare. Men 1-1 står sig perioden ut, och det något blygsamma resultatet räcker för att vi ska hålla oss kvar. Sumpan kan inte hämta in avståndet upp till oss, oavsett hur det går i vår sista match mot Tumba. Vi är kvar i trean!!
I omklädningsrummet kom vi överens om att inte hamna i kval nästa år – då ska "nya" Lövet avancera betydligt högre i tabellen. Var med oss då. All in!
lördag 5 april 2014
Lövet IBF ännu obesegrade i kvalet!
Matchrapport från kvalmatchen mellan Lövet IBF- Tumba: 0-0.
0-0 måste nog ses som ett ganska ovanligt matchresultat i innebandy – men det behöver ju inte nödvändigtvis vara dåligt för det. En pinne vardera betyder att det halvvägs genom kvalet är vi och Tumba som har greppet om de två platserna i div 3.
Det är den här helgen som Lövets framtida öde kan avgöras. Vi började med en utflykt till Tumba och en stor plan. Trots 13 friska och taggade spelare, bra uppvärmning och fullt fokus blev inledningen något avvaktande. Planen är större än vad vi är vana vid och det känns som att spelet går i slowmotion till en början. Vi slarvar och gör inte många saker rätt. En bit i i första perioden har vi dock fått ordning på oss själva och spelet. Vi vinner både mark och närkamper och har chanser framåt.
Chris värmer upp utvisningsbåset efter en inte allt för glasklar hands, en petitess som också blir hela första periodens enda notering i protokollet.
I andra perioden får vi en brant uppförsbacke direkt, när jag först slarvar i en brytning bakifrån och blir utvisad för slag. Lagom till att jag suttit av tiden och boxplay-gänget gjort en bra insats – då åker Chris för protest mot domslut. Ena halvan av domarduon har uppenbarligen vaknat på fel sida. Vi klarar dubbla boxplay och skakar av oss tjafset. Därefter har vi faktiskt ett rejält psykologiskt övertag på Tumba, och kan vända spelet till en period där vi pressar Tumba i deras zon. Linda gör snygga inspel, Kattis drar med sig spelare i mitten och Mathilda kommer förbi på kanterna. Men fortfarande mållöst åt båda hållen.
Två tvärjämna lag har fina chanser, men divisionsskillnaden ger sig bitvis till känna: Tumba kommer fria flera gånger men sätter inte sina chanser. Det var länge sen undertecknad såg så många brända chanser brännas framför ögonen på en. Skönt för oss och vi har ju dessutom en stjärna mellan stolparna!
I tredje får vi spela powerplay två gånger om. Det sista kommer lämpligt nog med bara ett par minuter kvar. Vi samlar ihop oss och tänker taktiskt – vi har ju en poäng. Vi avslutar med några fina chanser till men årets målfattigaste match slutar 0-0. Hoppas vi kunde underhålla våra tillresta publik något i alla fall ;)
Dagens största dos glimmer går till Frida i målet som, igen, gör en helt fantastisk insats. Att lyckas läsa inte bara en, två, tre utan flera frilägen är iskallt. Och då ska vi inte glömma bort att vi stod helt utan målvakt när säsongen började i september!
I morgon söndag möter vi Sundbyberg borta. Vinner vi är vi med största sannolikhet kvar i div 3. Ingen idé att tjata om matchens betydelse – vi vet vad vi ska göra. All in!
0-0 måste nog ses som ett ganska ovanligt matchresultat i innebandy – men det behöver ju inte nödvändigtvis vara dåligt för det. En pinne vardera betyder att det halvvägs genom kvalet är vi och Tumba som har greppet om de två platserna i div 3.
Det är den här helgen som Lövets framtida öde kan avgöras. Vi började med en utflykt till Tumba och en stor plan. Trots 13 friska och taggade spelare, bra uppvärmning och fullt fokus blev inledningen något avvaktande. Planen är större än vad vi är vana vid och det känns som att spelet går i slowmotion till en början. Vi slarvar och gör inte många saker rätt. En bit i i första perioden har vi dock fått ordning på oss själva och spelet. Vi vinner både mark och närkamper och har chanser framåt.
Chris värmer upp utvisningsbåset efter en inte allt för glasklar hands, en petitess som också blir hela första periodens enda notering i protokollet.
I andra perioden får vi en brant uppförsbacke direkt, när jag först slarvar i en brytning bakifrån och blir utvisad för slag. Lagom till att jag suttit av tiden och boxplay-gänget gjort en bra insats – då åker Chris för protest mot domslut. Ena halvan av domarduon har uppenbarligen vaknat på fel sida. Vi klarar dubbla boxplay och skakar av oss tjafset. Därefter har vi faktiskt ett rejält psykologiskt övertag på Tumba, och kan vända spelet till en period där vi pressar Tumba i deras zon. Linda gör snygga inspel, Kattis drar med sig spelare i mitten och Mathilda kommer förbi på kanterna. Men fortfarande mållöst åt båda hållen.
Två tvärjämna lag har fina chanser, men divisionsskillnaden ger sig bitvis till känna: Tumba kommer fria flera gånger men sätter inte sina chanser. Det var länge sen undertecknad såg så många brända chanser brännas framför ögonen på en. Skönt för oss och vi har ju dessutom en stjärna mellan stolparna!
I tredje får vi spela powerplay två gånger om. Det sista kommer lämpligt nog med bara ett par minuter kvar. Vi samlar ihop oss och tänker taktiskt – vi har ju en poäng. Vi avslutar med några fina chanser till men årets målfattigaste match slutar 0-0. Hoppas vi kunde underhålla våra tillresta publik något i alla fall ;)
Dagens största dos glimmer går till Frida i målet som, igen, gör en helt fantastisk insats. Att lyckas läsa inte bara en, två, tre utan flera frilägen är iskallt. Och då ska vi inte glömma bort att vi stod helt utan målvakt när säsongen började i september!
I morgon söndag möter vi Sundbyberg borta. Vinner vi är vi med största sannolikhet kvar i div 3. Ingen idé att tjata om matchens betydelse – vi vet vad vi ska göra. All in!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)