Hamrén brukar snacka om "shining". Och i går badade hela, nya Lövet fasiken i shining! Självförtroende, laganda och hemjobb är alla nycklar till att vi lyckades rubba serietvåan rejält - och vann en poäng.
Matchen var bara två minuter gammal när Linda lägger världens smörpassning till Alex, som lägger den i nätet bakom Huddinges målvakt. Alex glädje släppte nog loss något hos oss alla, efter en tuff höst som vi alla mest vill lägga bakom oss. Huddinge är ett ungt, piggt lag som alltid spelar schysst och fartfylld innebandy. De får med backarna i anfallet och gör det riktigt besvärligt för oss bitvis. I en sådan situation lyckas de också utjämna till 1-1. Vi vill ändå ha sista ordet, och Linda trycker in 2-1.
AK och Dala uttryckte att andra och tredje perioden är bland de bästa perioderna Lövet nånsin har spelat, och undertecknad kan bara skriva under på det. Huddinge pressar oss hårt, men försvaret är intakt och våra spelvändningar riktigt farliga. Ett snubblande chansskott leder till en 2-2-utjämning.
Andra perioden innehåller i princip allt - inklusive en straff, efter att Mia nästan kommit i fatt en kvick motståndare. Frida är dock iskall och räddar!
En superjämn match ska avgöras i tredje. Vi etablerar allt fler anfall i Huddinges zon, ändå är det Huddinge som till vår besvikelse får göra 2-3. Vi pressar hårt och har flera chanser till att utjämna. Att bli bestulna på poängen finns inte på kartan efter en match i bragdkaliber! (Ja, hallå, Sportbladet, ni kunde väl ha ringt? ;)) Med 29 sekunder kvar kommer Veronica fri på kanten och lyckas på något märkligt vänster skjuta - med ingen vinkel - i mål! Kollektivt glädjerus infaller och matchen slutar rättvist 3-3.
Dagens glimmer går såklart till hela laget. Vi kämpar för varandra på ett otroligt fint sätt. Värda lite extra beröm är Jenni som är tillbaka rekordsnabbt efter graviditeten och Carro, som gör sin första match i Lövets tröja. Det här blir en bra vår!
