Återigen lite på efterkälken, här kommer rapporten från sista matchen innan jul, 15/12:
Det var det där med revansch. En bitter känsla i bakhuvet efter att vi lett förra matchen mot Boo med två mål ända fram till sista periden. Då hade Lövet nån form av kollektiv kollaps och gav bort segern till motståndarna. Den här matchen skulle inte utvecklas på samma sätt, det hade vi bestämt oss för!
Matchen är en minut gammal när jag på finfin passning från Roffe har utmärkt skottläge och sätter 1-0. Lena utökar sedan till 2-0 efter passning från Kim, och vi kan andas. Det är tufft spel på plan, både fysiskt och psykiskt. Chis blir utvisad i första perioden, men vi spelar boxplay stabilt. Vi går till vila med 2-0 ledning och ett visst övertag.
Stämningen är bitvis hätsk på plan, undertecknad är bland annat inblandad i en situation där jag bli kallad "lilla gumman" efter att ha påtalat att det inte är så skönt att ha armbågar i ansiktet i närsituationer. Jag såg rött och fick en flashback från en orientering på gymnasiet då jag slängde tusenkronorskompassen i backen med all min kraft. Idrott är känslomässigt ibland! Vi lyckas dock upprätthålla ett bra spel, och Jenni kan utöka till 3-0.
I sista perioden har båda lagen taggat ner snacket på plan, men Boo sätter en sista press på oss. Lille storspelar återigen och vi tackar stolparna för att de var med oss i vissa situationer. Lille får faktiskt hålla nollan! Med ett par sekunder kvar fastställer Kim resultatet till 4-0. Sicken segeeeer!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar